Hasses sidor om Geopolitik

Ett inlägg om hur ett av Afrikas rikaste och modernaste stater ödelades. Dess rikedomar förskingrades och Libyen blev en failed stat.

Libyen

Under den koloniala eran behärskades Libyen av Italien, men också Storbritannien och Frankrike. Överste Khadaffi genomförde militärkupp 1969 och en modern stat bildades. Flera olika intressen, regionala men också islamistiska jihadistgrupper fick stöd av väst i många år. Den hölls samman av konsensus mellan olika klaner och regioner. Regimen genomförde många sociala förmåner för befolkningen med hjälp av de oljetillgångar de förfogade över.NOT I

Länge intog Libyen en självständig hållning till USA och Väst. I olika omgångar utsattes Libyen för sanktioner, vilket på 2000-talet mildrades. USA och väst försökte också destabilisera landet genom stöd till olika extremistiska grupper.

Det fanns ett växande motstånd mot regimen och i samband med oroligheter i Egypten och Tunisien, den s k ”arabiska våren” i början på 2011 demonstrerade ungdomar. Asma Khalifa en tonårsflicka var en av dessa. Hon förklarar (Proletären 25 maj 2017) vid besök i Sverige att det tidigt kom rapporterar om våld och om attacker mot polisstationer. Vilket resulterade i ett våldsamt svar från säkerhetsstyrkorna. Nu vet jag (Asma) att det fanns många intressen bakom viljan till förändring. Olika islamistiska grupper och al-Qaida. Intressekonflikter mellan olika utländsk aktörer och mellan olika klaner och regioner. Oroligheter utvecklades och rebeller angrep regimen så att ett inbördeskrig bröt ut. NOT II

USA lyckades få igenom en resolution 1973 i FN:s säkerhetsråd om en flygförbudszon för att skydda civilbefolkningen mot regimens luftangrepp. Några bevis eller tecken på att regimen planerade anfall på civila fanns inte. Det har sedan konstaterats av rapport från Englands utrikesdepartement och andra. Däremot vet man att det fabricerades massakerberättelser från Salafistmilis, som var mycket aktiva. Resolutionen gav dock inget stöd för USA och Väst att ta ställning för rebellerna i det uppkomna inbördeskriget och att skicka Nato-trupper till deras hjälp och mängder av vapen. Vid första dagens bombningar försökte Nato döda Khadaffi genom att bomba de hus där han brukade finnas, vilket krävde minst 50 civilas liv. FN:s säkerhetsråds resolution 1973 utgör ett brott mot FN-stadgan artikel 1(2) om varje lands rätt till självbestämmande, menade bl a Ove Bring. Den öppnar för godtyckligt angrepp på stater. Väst angav humanitära motiv för angrepp men det egentliga motivet var från början regimförändring.

Bilden av massakrerade fredliga demonstranter i Benghazi i början av 2011 är helt felaktig skriver Forte. (i sin bok: ”Sloughing towards Sirte: NATO’S war on Libya and Africa av professor Maximilian Forte) I själva verket ”brände rebeller polisstationer, bröt sig in i säkerhetstjänstens byggnader, attackerade regeringsbyggnader från början” medan myndigheterna svarade med ”tårgas, vattenkanoner och gummikulor Först när rebellerna hade intog Benghazis militärförläggningar, plundra dess vapen, och börja använda dem mot regeringsstyrkor så började dessa att agera.
Se not II.

Jag har fler inlägg som försöker beskriva utvecklingen mer utförligt. Se menyn ovan.