Svensk press

Jag har gjort en sammanfattning av en 10p uppsats hos Försvarshögskolan 2014 om hur svensk press har informerat om Libyens, ett av Afrikas rikaste länder, förstörelse 2011. Det är deprimerande läsning. Fakta lyser med sin frånvaro. Orsaken till konflikten beskrivs inte, Det är en bestialisk envåldshärskare som flygbombar fredliga medborgare som vill ha demokrati och frihet, punkt slut.

Om hur svensk dagspress 2011 beskriver konflikten i Libyen. Uppsats 10p vid Försvarshögskolan av Johan Langborg 2014

Författarens beskrivning av konflikten.

Den ”arabiska våren” dvs nationella uppror inleddes i många länder i Nordafrika och Mellanöstern under 2011. De började i Tunisien i december 2010 och kom den 15 februari 2011 till Libyen. Det började likt de andra upproren, men tog en helt annan vändning när regimen och dess ledare Khadaffi valde att bekämpa den med militär makt, stridsflyg och artilleri. Inför ett nära förestående, och från Khadaffi uttalat, blodbad (se NOT 1) enades FN:s säkerhetsråd att upprätta flygförbudszon över Libyen, resolution 1973, den 17 mars 2011. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter. Författaren bygger sitt resonemang på olika källor (NOT 2)

Dagspressen beskrivning av parterna i konfliktan.

DN fokuserar på Khadaffi med värdeladdade ord som diktator, bestialisk, envåldshärskare, folkmördare. Han är orsak till den väpnade konflikten. Han betalar legosoldater för att slå ner upproret. Ju längre konflikten pågår ju mer demoniseras Khadaffi.

Det skrivs sällan om vilka oppositionen är och vad de egentligen står för. De vill ha frihet och demokrati och ett bättre liv. De är offer i sammanhanget och benämns som folket eller civila. De framställs genomgående som oskyldiga, försvarslösa och utsatta. DN:s berättelse är att folket störtar sin diktator och att omvärlden måste agera för att skydda civila.

Svenska Dagbladet avviker inte från DN. De hävdar att Khadaffi och hans ”islamokommunism måste störtas” (NOT 3)

(NOT 3)

AB börjar med att beskriva oppositionen som fredliga medborgare som inte använder våld, för att senare beskriva den som stridande rebeller som svarar mot Khadaffis övergrepp. Oppositionen består av två delar, den ena är de som faller offer för Khadaffis våld, den andra är de som står upp mot Khadaffis ondska.

Hur beskrivs konflikten?

DN beskriver inte detaljerat vad orsaken till konflikten är, men den sätts i samband med den arabiska våren. Inledningsvis beskrivs den som folklig resning, demonstrationer och protester, som besvaras av regimens beskjutning.

AB Konflikten ses redan från början som en kamp mellan det onda och det goda. Khadaffi är personligt ansvarig för det libyska staten gör och står för. Motparten är demonstranter och rebeller som står för demokrati och mänskliga rättigheter. Den internationella insatsen är omvärldens ansvarsfulla agerande och Nato är en resurs som får jobbet gjort.

Alla tidningar förmedlar inför FN:s resolution 1973 att situationen är hopplös för oppositionen och att det finns behov av intervention. DN och AB beskrivet Khadaffi mer negativt än vad SvD gör, även om det är små nyanser.